Vincent Black Shadow var världens snabbaste standard-mc ända fram till 1972 när Kawasaki Z1 900 presenterades (Vincent Black Lightning var ännu snabbare....). Vill man ha en mc från 40- eller 50-talet som man kan änvända i dagens trafik med god komfort, prestanda och tillförlitlighet även på långresor är nog Vincent ett av de bättre valen. Varenda reservdel finns fortfarande att köpa.

Framramen kommer från en Vincent Series C Rapide 1000 cc 1952 och köptes in från Laggans Motor i Lerum 1969-08-16. Bakramen är från Vincent Comet 1951. Motorcykeln är registrerad som Vincent 1000 Rapide 1951. Enligt ramnummret bör dock den korrekta årsmodellbeteckningen på framramen vara 1952. Den Rapide som fått släppa till framramen importerades av Motorfirman Malte Blohm i Göteborg och levererades 22 april 1952 till Örebro Län med reg.nr. T 12152. Mellan 1953 och 1963 var det 5 olika ägare i Karlstadstrakten som ägde den och den hade då reg.nr. S 1326. 1964 Hade den hamnat hos Motorfirma Bertil Karlsson "Laggan" i Lerum och skrotades.

Det tydligaste kännetecknet på Series C, jämfört med Series B, var Girdraulic framgaffeln i smidd aluminium.

Motorn är en Vincent Series D Black Shadow från 1955. Detta var sista året som Vincent tillverkades och flera av modellerna var nu nästan helt inkapslade i plastkåpor. Black Shadow var tekniskt ganska lik Rapide, men var trimmad ytterligare 10 hk och var noggrannare tillverkad (delarna med bäst passform reserverades för Black Shadow). När det gäller motorerna var största skillnaden mellan Series C och Series D att magneten nu ersatts av batteritändning med brytare och tändspolar. Normalt var dessa Black Shadow motorer svartlackerade, dock ej denna. Visserligen byggdes det ett mycket litet antal (15 st) Vincent "White Shadow" med olackade motorer trimmade till Black Shadow specifikationer, men det är inte detta som är anledningen till att denna motor är blank. Den här motorn specialbeställdes som en lös motor avsedd att byggas in i en sidvagnsracer. Den importerades av en svensk flygvapenpilot, men han störtade med en A32 Lansen innan han hann bygga sin sidvagnsracer. Sören Skoog köpte 1978-12-30 den då ännu oanvända motorn av pilotens arvinge. Eftersom motorn ej var avsedd att monteras i en standardram hade den kortare dragstänger till topplocken. Dessa fick bytas ut mot standard för att medge fastbultning av fästena mellan topplock och ram.

Eftersom byggaren hade en hel butik full med Vincentdelar och gedigen erfarenhet kunde han välja de komponenter som han visste fungerade bäst. Detta är orsaken till att den ej byggdes helt i original Black Shadowutförande. Ingenting har dock ändrats från original i onödan, utan allt har modifierats för att få en duglig långresehoj. Vad som avviker från original är:

12 volts elsystem med italiensk Marelli generator (köpt från Fritz Egli) och kraftigare batteri. En elektrisk startmotor sitter dold på motorns undersida. Kicken finns kvar som reserv. 7" strålkastere med H4 halogenlampa. Modernare högeffekt tändspole.

Förgasarna är modifierade med flottörhusförlängningar och K&N luftfilter. Även insuningsrören något ombyggda.

Kopplingen är specialtillverkad flerskivig av delar från Vincent och Triumph.

Hjulen är uppekrade med fälgar från Touringversionen, vilka är 1" mindre än normalt, 19" fram och 18" bak. Detta gjordes för att det skulle bli lättare att hitta bra däck till maskinen.

Framgaffeln har förbättrats med rostfria spindlar och nylon/grafiterade bussningar. Något mjukare fjädrar i gaffeln.

Dynan är bekvämare och något förlängd för att uppfylla dåtidens krav för att få ha passagerare.

Hastighetsmätaren är av typ Black Shadow 5" Smiths som nollställdes för att stämma med den nya motorns körsträcka. Under en resa till Norge gick hastighetsmätarwiren av, så mätaren visar idag ca. 200 mil för lite (3075 mil). Graderad i km/tim.

Extrautrustning bestående av sidoväskor, topbox, vindruta, klocka, blinkers, backspeglar och crash-bar med positionsljus.

1980-04-21 hade hojen återuppstått i sin nya skepnad och kunde utan anmärkning besiktigas.