En skruv kom loss..

Av: Jörgen Rutegård
våren 2013
Bilden är tagen vid ett annat tillfälle
Jag tog en tur med Princen en av de första dagarna i maj. Solen lyste, Moälven skummade, björkarna hade ännu inte slagit ut men vägarna var snöfria. Jag stannade på en bro över älven och tog ett foto. Cykeln gick utmärkt. Märkligt att en så gammal maskin kan ha så bra fjädring och väghållning och ett sådant drag (och ljud) i den mäktiga twinnen. Det är roligt att köra gammelhoj, även om jag har en vana att lyssna efter missljud och då och då spana ner på maskineriet för att se att inget krånglar.
Jag hade gjort min läxa: Olja och filter byttes på hösten, och innan jag tog ut maskinen på de första turerna hade jag smort kedja och vajrar och kollat att alla skruvar, bultar och muttrar var åtdragna. Trodde jag.
När jag kom hem stod garagedörren öppen så jag körde rätt in. När jag stannade såg jag att det flödade olja ut på golvet. Inte bra! Slog av tändningen och flödandet upphörde. När jag tittade ut såg jag en oljestrimma på garageuppfarten och hela vägen längs vår gata. (den syns fortfarande).
Snabb inspektion. Det fattades en skruv i oljesystemet! Den förargliga lilla skruven 227 (MO 103) hade gängat ur sig och ramlat bort. Oljeflödet gick rakt ut i omgivningen i stället för till vitala delar i drivkällan. Motorn kunde ha skurit om det skett tidigare under färden. Lyckligtvis gick det väl.
Jag sökte i mina gömmor men hittade ingen 227. Det finns bara en skruv av detta slag på hela motorn. Nåväl, jag ringde Åke Sjöqvist och på ett par dagar hade jag ett par skruvar i brevlådan. Nu sitter 227 väl åtdragen. Och Princen går som smort? igen.
Så kan det vara. Allt möjligt kan hända och tycks göra det också.

Jörgen Rutegård